SIGMUND FREUD

DROMTYDNING

Vardagslivets psykopatologi

SIGMUND FREUD.
8: 50.

”Serien Vetenskap och bildning har blivit utökad med ännu ett vardefullt
verk. Vardagslivets psykopatologi av professor Sigmund Freud. Titeln låter
måhånda litet tung och avskråckande, men det år inte så farligt. Boken år
ovanligt intressant och flytande skriven. Det år också den stora psykoanaly-
tikerns mest populåra arbete och har gått ut i många upplagor jorden runt.
Ämnet, som behandlas, år våra små vardagliga misstag och uraktlåtenheter,
vid vilka vi i allmänhet inte fästa någon större betydelse. Man ursäktar sig
med trôtthet, tankspriddhet el. dyl. Skulle någon komma och påstå, att man
med avsikt t. ex. glómt namnet pá den eller den personen, skulle man KIA
protestera. Det hade man val ingen anledning tilll
Nu sčker professor Freud bevisa, att intet oavsiktligt ligger i våra fel-
sågningar och detta glómmandet av namn etc. Men avsikten år dold for várt —
s. К. dagsmedvetande. Motiven śro att söka i någon undermedveten hämning. —
I boken givas många både lustiga och intressanta exempel på hurusom |
en ouppmärksamhet, vilken utmynnar i en felsågning el. dyl. grundligt kan
avslôja personens innersta mening. Det första anfórda exemplet år ganska
drastiskt: Ett nårapå otroligt exempel på felskrivning och fellåsning fôrekom
hos redaktionen av en spridd veckotidning. Ifrågavarande redaktion hade
offentligen beskyllts får att mottaga mutor; det gällde att skriva en artikel |
"till avvisande och fórsvar. Det skedde ock 一 med stor vårme och stort patos.
Bladets chefredaktör låste artikeln, författaren naturligtvis också ett par ginger |
i manuskript, efteråt en gång i avdrag, alla voro mycket nöjda. Plötsligt
anmäler sig korrekturlåsaren och visar på ett litet fel, som undgått allas upp-
mårksamhet. Dar står det tydligt: "Vára läsare kunna giva oss det intyget, |
att vi alltid på det egennyttigaste kämpat for allmänhetens val" |
Naturligtvis skulle det heta: på det oegennyttigaste. Men E bröt sig
vig med elementir kraft genom den patetiska frasen.
Endast den utomstående korrekturlåsaren, vars känslor icke voro engage- |
rade i saken, kunde se klart och avvårja blamagen. —
Freud anfor rått ofta exempel på egna uraktlåtenheter och felsigningar,
analyserar dem och får fatt på dess orsaker. Och han skonar icke sitt eget
jag. Ja, man förvånas och imponeras av hans enkla råttframhet, vilken lugnt
berättar saker, som andra personer for allt i världen ej skulle vidkinnas, 一
Vardagslivets psykopatologi år således ett mycket låsvårt arbete, som man
e bor underlåta att ta del av, ty verket rymmer mycket av intresse, och
_vilken ståndpunkt man ân har gentemot Freud, förbi honom kan man
gà, om man Ser LI ed det som 20 sig i tiden.”

ה הלאס =

Vardagslivets psykopatologi

av

SIGMUND FREUD.
8: 50.

”Serien Vetenskap och bildning har blivit utókad med ännu ett vårdefullt
verk. Vardagslivets psykopatologi av professor Sigmund Freud, Titeln låter
måhånda litet tung och avskråckande, men det år inte så farligt, Boken år
ovanligt intressant och flytande skriven. Det år också den stora psykoanaly-
tikerns mest populåra arbete och har gått ut i många upplagor jorden runt.

Amnet, som behandlas, år våra små vardagliga misstag och uraktlåtenheter,
vid vilka vi i allmänhet inte fåsta någon stôrre betydelse, Man ursåktar sig
med trótthet, tankspriddhet el. dyl. Skulle någon komma och påstå, att man
med avsikt +. ex. glômt namnet på den eller den personen, skulle man energiskt
protestera, Det hade man vål ingen anledning till!

Nu söker professor Freud bevisa, att intet oavsiktligt ligger i våra fel-
sågningar och detta glómmandet av namn etc. Men avsikten år dold for vårt
s. k. dagsmedvetande. Motiven äro att söka i någon undermedveten hämning. —

I boken givas många både lustiga och intressanta exempel på hurusom
en ouppmårksamhet, vilken utmynnar i en felsågning el. dyl. grundligt kan
avslöja personens innersta mening. Det första anförda exemplet år ganska
drastiskt: Ett nårapå otroligt exempel på felskrivning och fellisning férekom
hos redaktionen av en spridd veckotidning. Ifrågavarande redaktion hade
offentligen beskyllts for att mottaga mutor; det gållde att skriva en artikel
till avvisande och forsvar. Det skedde ock — med stor vårme och stort patos,
Bladets chefredaktôr låste artikeln, fôrfattaren naturligtvis också ett par ginger
i manuskript, efteråt en gång i avdrag, alla voro mycket nöjda. Plötsligt
anmåler sig korrekturlåsaren och visar på ett litet fel, som undgått allas upp-
mårksamhet. Dår står det tydligt: ”Våra låsare kunna giva oss det intyget,
att vi alltid på det egennyttigaste kämpat för allmänhetens val”
Naturligtvis skulle det heta: på det oegennyttigaste. Men sanningen brôt sig
våg med elementår kraft genom den patetiska frasen.

Endast den utomstående korrekturlåsaren, vars kånslor icke voro engage-
rade i saken, kunde se klart och avvårja blamagen. —

Freud anfor rått ofta exempel på egna uraktlåtenheter och felsågningar,
analyserar dem och får fatt på dess orsaker. Och han skonar icke sitt eget
jag. Ja, man fôrvänas och imponeras av hans enkla rättframhet, vilken lugnt
beråttar saker, som andra personer for allt i vårlden ej skulle vidkånnas. —

Vardagslivets psykopatologi år således ett mycket låsvårt arbete, som man
inte bår underlåta att ta del av, ty verket rymmer mycket av intresse, och
vilken ståndpunkt man ån har gentemot Freud, fôrbi honom kan man inte
gå, om man önskar ha kontakt med det som rör sig i tiden.”

Socialdemokraten.

SIGMUND FREUD

DROMTYDNIN

II

STOCKHOLM. ALBERT BONNIERS FORLAG
Pris 11 kr.